Polarhundsliv

Det här med hundgårdsbygge är nästan heligt för mig. Jag vet hur jag vill ha det och jag är helt kompromisslös i mina visioner. Våra hundar tillbringar ändå en del tid i hundgårdarna, även om vi är flitiga med den dagliga motionen och att upplevelsebehovet hos dem tillgodoses.

Vi har alla hundarna inne, men det är orimligt att ha alla 13 inne samtidigt. Så det blir oundvikligt en del tid som spenderas i hundgården för hundarna. Den tiden ska inte vara varken särskilt tråkig och det ska definitiv inte vara en ”bestraffning” att bli insatt i hundgården – det ska vara deras hem – en trygg, trivsam, inspirerande och utvecklande miljö.

Jag vet hur otroligt viktigt det är med bra hundgårdar, ur så många synvinklar. Men framför allt för det sociala samspelet och flockdynamiken samt för det allmänna välmående – att inte stereotyper dyker upp.

Har jag en bra hundgård - en bra miljö för hundarna att vistas i - så har jag välmående hundar. Då får man hundar som kommer överens, då får man hundar som är balanserade, som inte lider av stressbeteenden och stereotyper. Då får man hundar som ger allt i selen och som fungerar bra i andra situationer. Det säger ju sig självt, mår man bättre, då fungerar man bättre.

Stereotyper är något man ofta ser uppträda i hundgårdar, och en stereotyp är ALLTID ett symptom på att något inte står rätt till. Inte sällan är det stressrelaterat, som ofta grunnar sig i beriknings problematik. Hundarna får inte sina grundläggande behov tillgodosedda – då uppstår stereotyper som fungerar som ventiler för de beteendet som hunden inte har möjlighet att utföra.

Vad kan är grundläggande behov? Hur använder man berikning för att tillgodose dem?
Vi bortser från de uppenbara behoven av att få äta/svälja, motionera och sova. Det finns massvis av beteenden och det är tyvärr inte så enkelt att alla hundar har samma behov av att utföra dem, så man får helt enkelt lära känna sin hunds behov och testa sig fram med berikningen.

Enkelt listat de vanligaste behoven: slita, greppa, gnaga, gräva, bära, undersöka, bädda, födosöka, socialt samspel, revirmarkera, balansera & hoppa.
En stor del i hundens liv kretsar kring mat, att utforska mat har varit oerhört viktigt för våra hundars överlevnad. Att särskilja sådant som smakar gott från osmakliga delar, att välja den energirikaste delen av ett byte och äta det först för att inte riskera att gå miste om denna om ett hot skulle dyka upp likaså.

Fastän moderna hundar inte längre måste undersöka maten för att veta att den är ätbar eller ej, och fastän de inte måste välja rätt del att äta först, har de ännu ett stort behov av att sortera och undersöka sin föda. Här kommer berikningen in.

 Man bör tänka på saker som:

• Aptit
• Tugg och svälj behöv
• Upptäckarlusta
• Undersökningsvilja
• Gnag- och slitbehov
• Födogömmande
• Födosökande

Fysisk berikning – är en viktig del i hundgården!
Att använda sin kropp på alla sätt och vis är också det berikning. Ett vilt hunddjur måste behärska en mängd olika terränger och hinder. De måste själva välja framkomliga vägar och fundera ut lösningar på svårforcerade platser. De måste hitta bra utkiksposter för att hålla uppsikt över sitt revir ifrån och de måste hitta sovplatser som är trygga och torra. De måste också kunna identifiera olika ljud och sortera ut de som betyder fara från de som signalerar att något positivt är i antågande.

Allt detta finns i större eller mindre utsträckning kvar i våra hundar, ett inneboende behov av att utföra. Ges inte den möjligheten blir det problem.

De flesta hundar är skapta för att ta sig fram i en terräng där man…
•    Hoppar upp på något, hoppa högt över något, hoppa mellan stenar och stockar, hoppa långt, hoppa ned för något
•    Kryper under något, kryper mellanstock och sten, kryper in i hål, kryper genom smala utrymmen, kryper fram mot något för att sedan kunna fly med full kraft.
•    Gå sakta för att balansera, smyg för att komma nära bytet, gå sakta i sociala möten
•    Springer mycket långt under förflyttningar, springa sakta för att kunna följa ett spår, springa med full kraft för att få tag i ett byte, springa med i tvära svängar, springa och hoppa på samma gång, springa uppför och nerför branter
•    Klättrar längs stockar, klättrar uppför berg, klättrar bland klippor
•    Zick zacka mellan träd, buskar och flockmedlemmar i lek och jakt.
•    Simma över små bäckar, floder med strömt vatten
•    Gå på is utan att halka
•    Hålla balansen på bakbenen för att bita i ett stort byte…
•    Och mycket mycket mera…

Så, min målsättning är och har alltid varit att skapa en miljö för hundarna där de kan få utlopp för dessa beteenden, när de vill och hur mycket det vill.

Jag har pratat med många kring detta, och alla som investerat tid och pengar i en hundgård där detta erbjuds hundarna, berättar om glädjen hunden har av det och hur de spiller över på många aspekter av en hundens liv – den mår helt enkelt BRA!

Hur ser stereotyperna ut?
Hundar som inte får utlopp för dess beteenden visar ofta steroptyper, tydliga indikationer på att något inte står rätt till. Ett symptom på stress.

Att springa i cirklar i hundgården, att tugga frenetiskt på ett ställe, att kasta sig emot staketet upprepande gånger i ett mönster, att vanka av och an i samma stig. En stereotyp kan egentligen se ut nästan hur som helst, det som kännetecknar att det är det är att de upprepas om och om igen.

Vi är långt ifrån felfria här på vårt hörn, men vi försöker att vara observanta och försöker göra vårt bästa i alla fall. Och när vi ser att en hund har tuggat på en hundkoja så tar vi de på allvar, den har haft tråkigt. Det är inte hela världen, men då har hundarna haft för lite intryck helt enkelt.

Men vad är en bra hundgård?
En bra hundgård erbjuder hundarna berikning – möjligheter att få utlopp och kunna utföra beteenden och den har gått om plats för lekar och bus. Den ska också ge hunden möjlighet att dra sig undan – att kunna välja att vara ifred är otroligt viktigt!
Bra hundgårdar är en viktig hörnsten i varför vi kan hålla så många hundar tillsammans i en flock.

Även om du inte har hund i hundgård finns mycket att lära i detta med berikning och stereotypa beteenden, för en hund i hus eller lägenhet kan också lida brist på möjligheter för utlopp av viktiga beteenden. Det leder till problembeteende och disharmoni för hund och ägare.

Så, på något sätt försöker jag nu skapa lite av ett livsverk här ute. Bygga hundgårdar helt efter dessa principer, skapa det som för mina hundar blir en fantastisk plats att bo på. Vårt hundgårdsbygge är uppdelat på två etapper. Den första etappen påbörjade vi förra helgen, det är att bygga fem stycken mer traditionella hundgårdar, stora dock och fyllda med berikning. Nästa etapp (under juni-juli) blir att bygga det stora hundhägnet, där vi ska ha en flock på ca 10 malamuter. Över 1000kvm kommer erbjuda dem ett fin fin plats. Jag ryser när jag tänker på det, och är så lycklig att få möjligheten att ge hundarna detta.

Ritningarna har varit  många på de olika hundgårdarna och många modifieringar under tidens lopp

Förra fredagen satte vi första spadtaget!

En ram skulle läggas ned och det är ett stort projekt att få helt rakt och i våg..

Så det mättes och mättes, med laser, vattenpass och tumstockar..

Ramen på plats och sektionerna kunde börja sättas upp!

Ramen och sektionerna på plats! Nu ska de grusas, byggas tak och fyllas med berikning! Vi hoppas vara klara inom 2 veckor.. mera bilder kommer!

Valphundgården framför huset, som vi kan se direkt utanför köksfönstret

Taket börjar komma på plats....

Etapp två, som påbörjas i mitten på juni...

Allt det till vänster och kullen framför kommer hägnas in och bli det stora hägnet.

SÅKLART ska ni få se lite valpbilder, de växer så det knakar och har börjat leka. De utvecklas för varje timme känns det som och de är så roligt att få ta del av!

När man är tio dagar gammal då börjar ögonen öppna sig, en helt ny värld uppenbarar sig sakteligen. På vingliga ben testar man sin styrka för första gången och går på alla fyra tassarna ett par små steg.

Man sover fortfarande mest men den vakna tiden är fylld av liv, man skriker argt när mjölken i juvret tar slut och skriker lika mycket av glädje när man hittar en fylld. Man viftar ivrigt på svansen när mamma kommer in i lådan och ljudar njöt när hon pysslar om en.

Man har åsikter och bestämda viljor, vill man ligga längst ned i syskonhögen så envist krånglar man sig dit till den perfekta platsen och förnöjt suckar. Man protesterar högljutt när man blir väckt i sömnen och man är super stark när man inte vill ligga i vågskålen.

10 dagar gammal men fylld av liv och personlighet. 10 dagar gammal och hela livet väntar på en.

Tik under och hane ovanpå

Små tjejiga tassar som kommer springa långt!

Tik

Tik

Tik "Truga"

01.40 såg den första valpen världen, det var en liten tjej som senare fick ”arbetsnamnet” Truga. Förlossningen tog lite drygt 4 timmar och Canada var fantastiskt duktig.

De tre första valparna gav oss en del att handskas med.  När den förstfödda valpen ”Truga” inte ville äta, inte alls ta ljuvret i munnen så fick jag en hemsk flashback av Änglas kull. Ängla producerade inte mjölk och vi fick nappa 8 valpar dygnet runt i 3 veckor – en hemskt påfrestande och orofylld tid.

Nästa valp som kom, en hane, andades inte när han kom ut. Han låg livlös i min hand och mitt adrenalin kickade ögonblickligen in. Jag gnuggade honom snabbt, sög ut vätska ur hans strupe och slungade honom försiktig upp och ner i min hand. Så sprattla han till, hostade och sen åt han ivrigt när jag lade honom vid Canadas mage. Puh.

Nästa valp som kom, vet jag inte könet på, ville inte veta. Den hade tarmarna utanpå (har förstått att det är en relativt vanlig missbildning) och även det lilla hjärtat var utanför, som slog ivrigt och pulserade i min hand. Det här var ett sådant här tillfälle där man bara måste vara stark och inte tänka för mycket. Trots det rusade tusen tankar i mitt huvud som jag helt resolut fick skjuta åt sidan. Den lilla var inte menad att komma till jorden ännu, så var det bara och nu måste vi hjälpa honom ur hans plåga. Den lilla fick ligga i våra händer några minuter, känna värme och kärlek sedan var vi skyldiga att låta den gå vidare. Tobbe fick den tunga uppgiften.

Jag tillrede samtidigt ersättningsmjölk till lilla ”Truga” som trugades med att inte äta, för att skingra tankarna. Torkade tårarna och började ge en mycket motvillig liten valp droppe för droppe av det livsviktiga.

Nu var vi ganska slut kan jag lova, och väldigt stressade. Vi sa knappt ett ord men både jag och Michelle tänkte exakt samma sak, hur skulle resterande förlossningen fortgå? Med de här tre första valparna hade Michelle och jag jobbat och hjälpts åt nästan utan att säga ett ord, vi visste vad som behövde göras, ord var överflödiga och det var bara ren krishantering av situationerna som vi en efter en försattes inför. Vårt teamwork var fantastiskt och jag vet inte hur jag fixat det utan henne, och i allra högsta grad Tobbe!

Men sen gick allt som på räls, resterande fem valpar kom helt utan komplikationer. Friska, starka och väldigt hungriga! Hanen som först inte andades när han kom ut, åt nu för glatta livet och var lika pigg som de övriga och visade inte på några konstigheter.

Lilla ”Truga” fick vi fortsätta tvångsmata, jag pressade ut den oerhört viktiga råmjölken från Canadas juver och droppade ned i hennes hals. Hon var en av de större i storlek, hon var pigg och glad, bortsett att hon vägrade äta skiljde hon sig inte alls från de andra valparna. Efter 1,5 dygn så bestämde hon sig för att OK, jag äter väll då. Och så tog hon en juver i munnen och åt som aldrig förr. Hon har sen ökat bra i vikt, ligger till och med i överkant och är en av dem som visar mest vilja och pressar sig fram till juvrena med stor målmedvetenhet. Ja, fröken ”Truga” ville väll bara ha lite royal treatment när hon kom ut helt enkelt. Så vi har sagt det, antingen blir hon en jäkla kämpe eller en riktig prinsessa. Tiden får utvisa.

Valparna är nu 3,5 dygn gamla och det är otroligt vad de utvecklas för varje dag. De växer så de knakar och ökar stadigt i vikt. Pigga, glada (de viftar massor och ofta med de små svansarna) och starka. De är underbara.

Ingenting är omöjligt, de är starka och envisa. Finns inga hinder bara envetenhet. Härlig inställning har de!

Äntligen är de här, 7 små valpar kom till världen natten till fredag.

4 tikar och 3 hanar.

Återkommer och berättar mera samt kontaktar alla intresserade inom några dagar.