Jag ställde i ordning mitt gamla akvarium på kontoret för någon månad sedan. Införskaffade några Malawi ciklider (Röd zebra för den vetgiriga) då de är underbart spännande att följa och iakta. De har massvis av flockbeteenden och ni vet ju hur jag är ;)
Sen dog de olyckligtvis (klarade förmodligen inte stressen att bli
flyttade) och kvar blev en ensam hane tillsammans med algätaren.
Herr ciklid han blev ju väldigt ensam. Ringde djuraffären som sa
– nej den arten får vi inte in några fören om tidigast 4
veckor. Så herr ciklid fick förbli ensam ett tag till.
Han grävde ihärdigt grottor och boställen – utan någon hona
att visa dem för. Han jagade enträget bort algätaren från sitt egen
utnämnda revir. Han höll ställningarna helt enkelt. Men inte kom
det någon fager dam till honom inte och han vände sitt hopp mot
mig.
Jag hade ingen aning om att en fisk kan bli så social, från att
inte lagt märke till min närvaro i rummet så kom han numera
snabbt framsimmande till rutan och hälsade när jag kom in på
kontoret. Han dansade runt framför rutan och visade sina bästa
sidor – om jag skulle lägga in känslor i en fisk, skulle jag
faktiskt vilja säga att han blev GLAD när jag kom in på
kontoret.
Vi jobbade sida vid sida på kontoret, jag med mina papper, han med
sina stenar – byggde grottor och gömmor.
Iakttog givetvis ofta honom och märkte hur hans glädje i att gräva
tonades ned, hur han tog en sten i munnen – spottade ut den
där han tyckte den skulle vara, blev inte nöjd, flytta den igen,
fortfarande inte nöjd, fick inte till det och sen gav upp. Simmade
långsamt ifrån sitt bygge och lade sig på sitt favoritställe.
Varför bry sig när ingen ska bo i min grotta. Han slutade gräva och
drog sig undan. Kom bara fram ur sina gömställen när jag kom fram
till glasrutan.
Min fisk höll på bli deprimerad. Blödig som man är led jag med
honom och oroade mig för hans hälsa. Letade runt i Östersund och
fann till min stora lycka en djuraffär som hade Malawi ciklider och
Röda zebror. YES!
Åkte in till storstan och inhandlade 4 vänner till honom. Släppte
glatt in dem hos honom! Tror ni han blev glad? NEJ, nu hade han
fullt upp att försvara sitt revir, sina grottor, sitt hem! Åh
– inte lätt att göra rätt inte.
Ängslig som jag är, är jag nu rädd att de fyra nykomlingarna ska
vända sig emot honom och vara elaka, vad ska jag göra då? Kan ju
inte låta dem ha ihjäl honom. Suck. Jag är nog för blödig för att
ha fisk, det är nog så. Fortsättning lär följa.
Några dagar senare…
Jag hade fel. Herr ciklid är inte utstött av de andra. Han har full
makt i akvariet och har förvisat de fyra nykomlingarna till ett
litet hörn av akvariet – om de så mycket som tänker tanken
att lämna det jagar han snabbt och effektivt in dem på rätt
ställe.
Han kommer fortfarande socialt fram till akvarieglaset när jag
kommer och ”nosar” på mitt finger. Medan de övriga fyra
trycker i ett hörn.
Vad har hänt? Har jag skapat en Gestapo fisk? Kan inte låta bli att
tycka synd om honom – är inte hans fel ju –
omständigheterna som gjort detta.
En vecka senare…
Herr ciklid har anslutit sig till flocken – de lever nu sida
vid sida. Det är dock helt klart att han är bossen bland de fem

Herr Ciklid

Nu ska vi till flyget – ner till Stockholm för
kryssning i helgen. Lillebror är här för att ta hand om
hundarna i helgen. Tillbaka söndag kväll!








Kommentarer